Chapter 5 Multivariate Probability Distributions
Diskreta bivariata sannolikhetsfördelningar, forts
Väntevärden (Kap 5.5+5.6)
Inledande exempel (klotsexemplet)
Slumpförsöket är att plocka upp en klots ur mängden av klotsar som finns avbildad i följande dokument: Klotsar100.pdf
Det är 100 runda klotsar med olika form; det finns 3 olika tjocklekar (1,2,3) och 4 olika längder (1,2,3,4).
Det finns två intressanta slumpvariabler för slumpförsöket “Tag en slumpvis utvald klots”;
Y1 som är den valda klotsens tjocklek, och Y2 som är den valda klotsens längd.
Beskrivningen av den simultana sannolikhetsfördelningen för Y1 och Y2 finns i början av kapitel 5.
Exempel 3a)
Bestäm väntevärdet för tjockleken.
Exempel 3b)
Bestäm väntevärdet för längden.
Exempel 3c)
Antag att vi poängsätter varje klots med en “kvalitetspoäng” k enligt följande: k=2⋅y1+y2.
Bestäm den förväntade poängen för en genomsnittsklots, dvs väntevärdet för k.
Alla tre exemplen handlar om att bestämma väntevärdet för en funktion g(Y1,Y2) av de två slumpvariablerna Y1 och Y2.
Vi kan jämföra med kapitel 3 där vi hade en diskret slumpvariabel Y:
Väntevärdet för en funktion g(Y) var då E(g(Y))=∑y∈S(g(y)⋅p(y)).
Nu i kapitel 5 när vi har två diskreta slumpvariabler Y1 och Y2 med en simultan sannolikhetsfunktion p(y1,y2) blir väntevärdet för g(Y1,Y2) enligt följande:
E(g(Y1,Y2))= ∑(y1,y2)∈S(g(y1,y2)⋅p(y1,y2))
Det ger följande svar:
Svar 3a)
E(Y1)=∑(y1,y2)∈Sy1p(y1,y2)= 1⋅p(1,1)+1⋅p(1,2)+⋅⋅⋅+3⋅p(3,4) =2.35
Svar 3b)
E(Y2)=∑(y1,y2)∈Sy2p(y1,y2)= 1⋅p(1,1)+2⋅p(1,2)+⋅⋅⋅+4⋅p(3,4) =2.49
Svar 3c)
E(2⋅Y1+Y2)= ∑(y1,y2)∈S(2⋅y1+y2)p(y1,y2) =3⋅p(1,1)+4⋅p(1,2)+⋅⋅⋅+10⋅p(3,4) =7.19
Kommentar
För att bestämma väntevärdet tar man “värdet” för varje klots, multiplicerat med sannolikheten att få upp just den klotsen.
Sedan lägger man ihop alla dessa produkter, precis som man gör i fallet med en diskret slumpvariabel. (Och det är precis samma princip som vid beräkning av medelvärde).
“Värdet” i dessa fall är i a-uppgiften tjockleken, i b-uppgiften längden och i c-uppgiften kvalitetspoängen.
“Genväg” för väntevärde om bara en variabel är inblandad
Om man ska beräkna väntevärdet för Y1, kan man utnyttja marginalfördelningen för Y1; den fördelning som betecknas p1(y1).
Då blir E(Y1)=∑y1y1p1(y1)= 1⋅p1(1)+2⋅p1(2)+3⋅p1(3)= 1⋅0.20+2⋅0.25+3⋅0.55 =2.35
Förklaringen till att detta fungerar är att funktionen g(Y1,Y2) har samma värde (Y1) för alla klotsar med samma tjocklek.
T.ex. motsvarar den första termen 1⋅p1(1) de fyra första termerna i svaret i 3a): 1⋅p(1,1)+1⋅p(1,2)+1⋅p(1,3)+1⋅p(1,4).
Eftersom värdet y1=1 är gemensamt för alla termerna kan vi bryta ut 1 och få 1⋅(p(1,1)+p(1,2)+p(1,3)+p(1,4)) vilket är just 1⋅p1(1)
På samma sätt, om man ska beräkna väntevärdet för Y2, kan man göra såhär:
E(Y2)=∑y2y2p2(y2)
Användbara formler/räkneregler för omskrivning av uttryck med “E”
(se satserna 5.6, 5.7 och 5.8)
-
E(c)=c
-
E(c⋅g(Y1,Y2))=c⋅(E(g(Y1,Y2))
-
E(g1(Y1,Y2)+g2(Y1,Y2)+⋅⋅⋅+gk(Y1,Y2)) =E(g1(Y1,Y2))+E(g2(Y1,Y2))+ ⋅⋅⋅+E(gk(Y1,Y2))
Här är g,g1,g2,…,gk funktioner av två variabler; Y1 och Y2.
Ytterligare en räkneregel för väntevärden när vi har två variabler inblandade
Om Y1 och Y2 är oberoende slumpvariabler,
och vi har två funktioner g och h som båda är funktioner av en variabel, så att vi har en funktion g(Y1) och en funktion h(Y2) , så gäller följande:
- E(g(Y1)⋅h(Y2)) = E(g(Y1))⋅E(h(Y2))
Övningar
Exempel 4 (Vi fortsätter med klotsexemplet)
4a) Utför beräkningen av E(Y2) i exempel 3b ovan och verifiera att du får svaret 2.49.
4b) Utför beräkningen av E(Y2) enligt “genvägsmetoden”.
4c) Låt K=2⋅Y1+Y2. Verifiera beräkningen av E(K) i exempel 3c,
men den här gången snabbare, med hjälp av värdena 2.35 och 2.49 samt räknereglerna 2 och 3 ovan.
Exempel 5 Uppgiften är att beräkna E(K2), där K beskrivs i 3c/4c.
5a) Utgå från definitionen av väntevärde och beräkna E(K2) “direkt”.
(enligt samma metod som i Exempel 5, kapitel 3; väntevärdet för kvadraten på ett tärningskast.)
5b) För träningens skull, ska vi beräkna E(K2) på ett alternativt sätt, i flera steg:
b1 Utveckla K2=(2Y1+Y2)2
b2 Beräkna E(Y21) och E(Y22) med “genvägsmetoden”.
b3 Beräkna E(Y1Y2). Varför kan inte “genvägsmetoden” användas här?
b4 Utnyttja räknereglerna för att med hjälp av resultaten i b2 och b3 beräkna E(K2)=E(4Y21+4Y1Y2+Y22)
Väntevärden för marginalfördelningar och betingade fördelningar
Nedanstående uppgifter bör du kunna klara av om du tänker logiskt (kombinera dina kunskaper om vad ett väntevärde är med dina kunskaper om marginalfördelningar respektive betingade fördelningar).
Annars kan du ta en titt i början av kapitel 5.11.
Exempel 6 (Fortfarande klotsexemplet)
6a) Bestäm väntevärdet för fördelningen p1(y1).
6b) Bestäm väntevärdet för fördelningen p(y1|3).
6c) Bestäm E(Y2|Y1=3).
Svar till Exempel 4,5 och 6
4a Se separat dokument: SvarExempel.pdf
4b Se separat dokument: SvarExempel.pdf
4c E(K)=E(2⋅Y1+Y2) =E(2⋅Y1)+E(Y2) =2⋅E(Y1)+E(Y2)=2⋅2.35+2.49=7.19
5a Se separat dokument: SvarExempel.pdf
5b1 4Y21+4Y1Y2+Y22
5b2 E(Y21)=6.15 och E(Y22)=7.61
5b3 E(Y1Y2)=5.27 Lösning, se separat dokument: SvarExempel.pdf
5b4 E(K2)=E(4Y21+4Y1Y2+Y22)=E(4Y21)+E(4Y1Y2)+E(Y22)=4⋅E(Y21)+4⋅E(Y1Y2)+E(Y22)=4⋅6.15+4⋅5.27+7.61=53.29
Eftersom funktionsuttrycket g(Y1,Y2)=Y1⋅Y2 innehåller båda variablerna Y1 och Y2 kan “genvägsmetoden” inte användas.
6a E(Y1)=∑y1y1p1(y1)= 1⋅p1(1)+2⋅p1(2)+3⋅p1(3)= 1⋅0.20+2⋅0.25+3⋅0.55 =2.35
6b Väntevärdet för fördelningen p(y1|3) innebär detsamma som väntevärdet för Y1 i det fall när Y2=3 .
Se definition 5.13 i början av kapitel 5.11:
E(Y1|Y2=3)=∑y1y1p(y1|3) ≈1⋅0.118+2⋅0.588+3⋅0.294=2.176
6c E(Y2|Y1=3)= ∑y2y2p(y2|3) ≈1⋅0.454+2⋅0.364+3⋅0.091 +4⋅0.091 ≈1.82
// add bootstrap table styles to pandoc tables $(document).ready(function () { $('tr.header').parent('thead').parent('table').addClass('table table-condensed'); });